BORÅS
TEXTILSTADENS UPP- OCH NEDGÅNG. OCH ÅTERKOMST!BORÅS – Textilstaden
Borås är idag ett centrum för textil design och har så varit i många år. Redan 1834 öppnade Sven Erikson Sveriges första mekaniska bomullsväveri i Rydboholm. I kölvattnet av hans historiska start grundades en rad andra textila industriföretag i Boråsområdet, ex Drufvefors (1871), Viskastrand (1876) och framför allt företaget Borås Wäfveri (1870) gjorde att Borås framöver blev associerat med textiler. Under 60 år (1860-1920) tiodubblades Borås folkmängd, från 3 000 till 30 000 mycket på grund av att det var här arbetstillfällena fanns. Ingen annan svensk stad hade en lika stark utveckling.
Expansionsåren
Ett av de första konfektionsföretagen som öppnade i Borås var Oscar Jacobson AB. 1903 började Oscar, en då 22-årig skräddare från en knallesläkt tillverka och sälja arbetskläder och 1908 började han sälja herrkläder som redan sytts upp, vilket var smått revolutionerande.
Betydligt större än Oscar var dock Algots, 1900-talers mest namnkunniga Boråsföretag. Algot Johansson som var uppväxt i en fattig bondefamilj grundade sitt företag 1907 och även han började med att sy och sälja blåkläder för arbetare. Algots verksamhet var till en början en hemindustri där han under 1920-talet hade ca 1500 sömmerskor som satt hemma och jobbade. 1929 togs första fabriken i bruk av Algot och det var då hans verksamhet verkligen gick över till att bli en konfektionsindustri. Även om det installerades ett löpande band-system redan 1932 så var det inte förrän efter andra världskriget som Algot blev det stora flaggskeppsföretaget för hela den svenska modeindustrin. Den stora utmaningen var att det saknades arbetskraft och Algots lösning blev invandring. Framför allt rekryterades unga flickor från Finland som ville tjäna pengar i Sverige.
Mörka tider för textilbranschen
Tyvärr började det stora antalet arbetstillfällen minska under mitten av 1950-talet och många företag tvingades rationalisera i takt med att marginalerna minskade. De stora uppsägningarna och rena nedläggningarna var som störst under 1970-talet och den tidigare så goda lönsamheten var helt borta, detta bland annat på grund av kraftigt stigande svenska lönekostnader och sänkta tullpriser på billigt importerade kläder. Algots konkurs 1977 skapade textilkrisens svartaste rubriker. Även Sven Eriksons fabrik i Rydboholm tvingades lägga ner 1978 som då drevs av Svens sonsonson Arne Erikson.
Textil återfödelse
Men tekobranschen i Borås överlevde de tunga åren under 80- och början av 90-talet, främst genom att företag lät designa kläder i Borås som sedan syddes upp utomlands. Bland de äldre företagen som överlevde så fanns till exempel tidigare nämnda Oscar Jacobson. Bland de nyare företagen fanns det då Boråsbaserade företaget JC som sydde upp egna jeans redan 1969-70. 1997 startades Gina Tricot av en tidigare chef på JC, Jörgen Appelqvist och hans fru Annette som arbetade som designer. Liksom Algots gjorde en gång, startades även Gina Tricot upp i grundarnas hem. Gina Tricot huserar idag i ett Gert Wingårdhs-ritat huvudkontor i Borås som blivit ett slags landmärke och symbol för Borås nya textila era.
1996 blev lite av en nystart för Borås textila bransch då de textila utbildningarna på Högskolan i Borås byte namn till Textilhögskolan, en institution som idag har kring 3 000 studenter. År 2006 startade Textilhögskolan utvecklings- och forskningsmiljön Smart Textile och 2010 fick Textilhögskolan rätt att bedriva forskarutbildning inom textil och mode. 2013 flyttade Textilhögskolan, Smart Textile och Textilmuséet in i Svenskt Konstsilkes ombyggda gamla fabrikskomplex i Borås som nu kallas Textile Fashion Center. Där huserar idag även Nordiska Textilakademin, som är Stiftelsen Protekos utbildningscenter med YH-utbildningar i den textila branschen.
Stiftelsen Proteko
Stiftelsen Proteko bildades 1986 genom bland annat medel från Södra Älvsborgs utvecklingsfond. Initiativtagaren och mångårig VD och eldsjäl var Carls-Gustaf Eliasson. Han har också medverkat till bildandet av TEKO utbildningarnas stipendiefonder, där såväl personal som studerande kan söka medel. 2015 förvärvades Nordisk Designskola. Det blev en viktig del i utvecklandet av en komplett branschskola, som också bidrog till att verksamheten utvecklade varumärket Nordiska Textilakademin, som idag är Protekos utbildningscenter. Under 2019 tillkom varumärket Kompetensslussen, vars syfte är att leverera en effektiv process för kompetensförsörjning, främst med fokus på operatörer.
Stiftelsens verksamhet
Proteko är Sveriges ledande textila stiftelse för den Skandinaviska Textila Marknaden och utbildar textila Sverige genom konsultation, kurser och Yh-utbildningar. Proteko arbetar med utveckling av den svenska textila kompetensen och har som syfte att öka lönsamheten inom den nationella textila branschen.
Proteko bedriver textila utbildningar, kompetensförstärkning och konsultation via sina varumärken Nordiska Textilakademin, TEKOsupporten, Textilt Kvalitetsnätverk och Kompetensslussen. Med kompetensförstärkning och utbildning hela vägen genom odling, produktion, förädling, tillverkning, inköp, samt försäljning ser Proteko till att hela tiden sträva efter förnyad och uppdaterad kunskap. Detta gör att den kompetensförstärkning som görs via stiftelsen är väl anpassad för att anta branschen spännande utmaningar.
Stiftelsen vänder sig i första hand till små och medelstora företag men – främst vad avser utbildning – även till större företag. Stiftelsen skall i mån av ledig kapacitet kunna åta sig tillverkning under marknadsmässiga villkor.
Stiftelsen söker ständigt samverkan med industrin, länets regionala utvecklingsbolag, utrustningsleverantörer, utbildningsgivare, konsulter eller med andra företag, myndigheter och organisationer som medverkar till eller som berörs av utvecklingen inom tekoindustrin.
Kontakta oss
506 30 Borås
033-20 49 50